Stockmanns styrelse har i den 11.2.2010 godkända verksamhetsberättelsen för år 2009 fastställt koncernens riskfaktorer på följande sätt.
Förutom i Finland, Sverige, Norge, Ryssland och Baltikum idkar koncernen även affärsverksamhet i Tjeckien, Slovakien och Ukraina, där affärsverksamheten befinner sig i en inledningsfas. På Stockmannkoncernens verksamhetsområden varierar risknivån i affärsmiljön. För de baltiska ländernas del har nivån på affärsriskerna sjunkit betydligt efter att länderna blev medlemmar i Europeiska unionen. Bortsett från riskfaktorerna i anknytning till de osäkra valutakurserna och den fortsatta ekonomiska recessionen skiljer sig riskerna inte i väsentlig utsträckning från affärsriskerna i Finland. Om det svåra konjunkturläget blir långvarigt påverkar det även verksamhetsförutsättningarna för detaljhandeln i de baltiska länderna.
Affärsriskerna i Ryssland är högre än i Norden och Baltikum och verksamhetsmiljön är mer instabil på grund av bland annat affärskulturen och den outvecklade infrastrukturen i landet. Den grå ekonomins andel av framför allt importen av konsumtionsvaror är fortfarande stor, vilket för sin del bidrar till att konkurrensen snedvrids. Den ekonomiska tillväxten i landet, som har pågått länge, blev klart långsammare under den senare halvan av år 2008 och utvecklades år 2009 till en recession, som en följd av att exportinkomsterna inom energisektorn minskade och valutan devalverades. Utvecklingen av energipriset kommer att ha en väsentlig inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Ryssland under de närmaste åren.
Att det svåra konjunkturläget kvarstår påverkar konsumenternas köpbeteende och köpkraft på koncernens alla marknadsområden. Man reagerar på situationen genom att föra kampanjer, sträva efter att optimera inköpen så att de motsvarar efterfrågan och effektivera verksamheten. Stockmanns investeringsprogram enligt den långsiktiga strategin omvärderades som en följd av finanskrisen. De investeringar som ingår i programmet har delvis senarelagts och delvis slopats helt då tillväxtutsikterna förändrades och blev avsevärt sämre än tidigare. Grundandet av nya butiker fortsätter, men enligt ett långsammare tidsschema än den ursprungliga planen. De utvidgnings- och saneringsinvesteringar som pågår i varuhuset i Helsingfors samt varuhus- och köpcenterinvesteringen Nevsky Centre i S:t Petersburg genomförs enligt planerna.
Modets andel av koncernens försäljning uppgår till ungefär hälften. Modehandeln är i stor utsträckning förknippad med den korta livslängden på produkterna och produkternas beroendeförhållande till trenderna, den säsongsbetonade försäljningen som följer av almanackan samt känsligheten för förändringar som avviker från det normala i väderleken. På dessa faktorer reagerar man som en del av den vardagliga ledningen av affärsverksamheten. Bortsett från betydande undantagssituationer bedöms dessa faktorer inte påverka koncernens försäljning eller resultat i väsentlig utsträckning.
Koncernens affärsverksamhet bygger på flexibel logistik och effektiva varuströmmar. Förseningar eller störningar i varutrafiken eller datakommunikationen kan tillfälligt ha en negativ inverkan på affärsverksamheten. Man försöker kontrollera de operativa risker som anknyter till dessa genom att utveckla ändamålsenliga reservsystem och alternativa verksamhetssätt samt genom att satsa på störningsfri funktion hos informationssystemen. De operativa riskerna täcks även med försäkringar. De operativa riskerna bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på Stockmanns affärsverksamhet.
Koncernens omsättning och resultat påverkas av förändringar i valutakurserna mellan koncernens rapporteringsvaluta euro, den svenska kronan, den norska kronan, den ryska rubeln, US dollarn samt vissa andra valutor. Finansieringsriskerna, inklusive de risker som variationerna i räntenivån medför, kontrolleras i enlighet med den riskpolicy som har fastställts av styrelsen och bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens affärsverksamhet.
AB Lindex (publ) har genom rättegång krävt avdragsgillhet i beskattningen i Sverige för Lindexkoncernens tyska bolags förluster på cirka 70 miljoner euro. Göteborgs kammarrätt hävde det positiva beslut som AB Lindex fick i länsrätten, varvid Lindex blev tvunget att återbetala cirka 23,8 miljoner euro i skatter och räntor till beskattaren. Skattebetalningen har inte inverkat på Stockmannkoncernens resultat, eftersom Stockmann bokförde skattebetalningen inklusive räntorna som en minskning av Lindex eget kapital i förvärvskalkylen. AB Lindex överklagade kammarrättens beslut till högsta förvaltningsdomstolen i Sverige, som sommaren 2009 beslöt att låta bli att ta upp fallet till behandling. Bolagets fortsatta åtgärder i detta fall beror på slutresultatet av den nedannämnda processen om avlägsnandet av den dubbla beskattningen för AB Lindex och Lindex GmbH.
AB Lindex (publ) och dess tyska dotterbolag Lindex GmbH har bett behöriga myndigheter i Tyskland och Sverige att avlägsna koncernens interna dubbla beskattning från skatteåren 1997–2004 med stöd av skatteavtalet mellan länderna samt EU:s arbitrationsavtal. Den dubbla beskattningen är en följd av Lindex GmbH:s beskattning enligt prövning, vilken ökade Lindex GmbH:s inkomster med sammanlagt 94 miljoner euro. Beroende på myndigheternas beslut kan AB Lindex få en del av eller hela den skatt, dvs. cirka 26 miljoner euro, som har betalats på basis av de påförda inkomsterna i återbäring. Skatteinverkan av kravet har inte bokförts via resultaträkningen.
Den internationella skiljedomstolen i Moskva (ICAC) avgjorde hyrestvisten om Stockmanns Smolenskajavaruhus, som var beläget i centrum av Moskva, till Stockmanns fördel. Rättegången gällde användningen av den i hyresavtalet angivna fortsatta hyresperioden på tio år. Trots detta slutade hyresvärdarna distribuera el till Stockmann, vilket ledde till att Stockmann tvingades stänga varuhuset. På grund av de kostnader och oavskrivna utgiftsrester som stängningen gav upphov till gjorde Stockmann en reservering på 14 miljoner euro i resultatet för det andra kvartalet år 2008. Stockmann inledde år 2008 en skadeståndsprocess mot hyresvärdarna för Smolenskajavaruhuset i den internationella skiljedomstolen (ICAC) i Moskva. I rättegången krävde Stockmann cirka 75 miljoner dollar i skadestånd för stängningen av varuhuset, som enligt Stockmanns ledning var avtalsstridig. Skiljedomstolen gav med sitt beslut den 14 april 2009 Stockmann rätt, men minskade skadeståndsbeloppet till cirka 7 miljoner dollar samt påförde hyresvärdarna Stockmanns rättegångskostnader. Stockmannkoncernen har inte bokfört skadeståndet via resultaträkningen. För att beslutet ska vinna laga kraft måste det fastställas i allmän domstol i Ryssland. I juli 2009 lämnade hyresvärdarna in en talan till underrätten i Moskva i vilken de yrkar på att rätten ska häva det beslut som den internationella skiljedomstolen fattade i ärendet. Moskva stads skiljedomstol och kassationsdomstol, som utgör första besvärsinstans, har upphävt den internationella skiljedomstolens beslut. Stockmann har överklagat det sistnämnda beslutet till Rysslands högsta skiljedomstol, där målet fortfarande är anhängigt. Stockmannkoncernen är inte part i några andra pågående rättegångar av betydelse.
Styrelsen har senast kompletterat redogörelsen för koncernens riskfaktorer, som har publicerats i verksamhetsberättelsen för år 2009, i delårsrapporten 1.1–30.6.2010 på följande sätt.
Inga förändringar har skett i de allmänna riskfaktorerna efter styrelsens översikt som presenterades i verksamhetsberättelsen den 11 februari 2010. Särskilda risker inom den närmaste framtiden är utvecklingen av konsumenternas köpbeteende inom Stockmanns marknadsområden.
AB Lindex (publ) har på rättslig väg krävt att Lindex-koncernens tyska bolags förluster på cirka 70 miljoner euro skulle vara avdragsgilla i den svenska beskattningen. Kammarrätten i Göteborg hävde år 2008 de positiva beslut som AB Lindex fick i länsrätten, varpå Lindex var tvunget att återbetala cirka 23,8 miljoner euro i skatter och räntor till skattetagaren. Skattebetalningen har inte inverkat på Stockmannkoncernens resultat, eftersom Stockmann bokförde skattebetalningen inklusive räntorna som en minskning av Lindex eget kapital i förvärvskalkylen. AB Lindex överklagade kammarrättens beslut till Sveriges högsta förvaltningsdomstol, Regeringsrätten, som sommaren 2009 fattade beslutet att inte ta upp ärendet för behandling. Bolagets vidare åtgärder i ärendet beror på processen för att avlägsna AB Lindex och Lindex GmbH:s dubbelbeskattning som beskrivs nedan och på processens utgång.
AB Lindex (publ) och dess tyska dotterbolag Lindex GmbH har bett behöriga myndigheter i Tyskland och Sverige att avlägsna koncernens interna dubbelbeskattning för skatteåren 1997-2004 med stöd av EU:s arbitrationsavtal och skatteavtalet mellan länderna. Dubbelbeskattningen är en följd av Lindex GmbH:s beskattning enligt prövning, med vilken Lindex GmbH:s beskattningsbara inkomst ökades med totalt 94 miljoner euro. Beroende på myndigheternas beslut kan AB Lindex få en del eller hela den skatt, dvs. cirka 26 miljoner euro, som har betalats på basis av den ovan nämnda summan. Skatteinverkan av kravet har inte bokförts via resultaträkningen.